Carlgren och Marton reflektion 3 - ''Proffesionalisering''

Vart är vi på väg?
Detta skriver Carlgren och Marton om i sin bok (del 3).

Tidigare i boken så kunde man läsa om hur det har varit förr och lite om hur det är nu i skolsystem, läraryrket osv.. men i del tre så handlar det mer om framtiden.

Ja, framtiden? vad är det vi tänker på då?
En lärare som njuter av sin kaffe kopp under lektionstid, elever som får rätta sina egna prov, lärare som bara låser upp dörren och går iväg under lektionstid för att eleverna klarar sig själva och dessutom FÖRBÄTTRAD LÖN? PROFFS? (som spray-flaskan på bilden till höger)

Visst kan man önska att det var så framtiden såg ut för oss lärare, för vem skulle inte vilja bli lärare då? Och föresten så kanske statusen för att vara lärare hade blivit högre eftersom att så många vill ha en så soft arbetsplats!

Nej, vi är alltså på väg mot en framtid som handlar om mer kompetencial hos varje individ, i detta fall då lärare. Mer intelligenta? Proffesionalisering?


I Carlgren och Marton ''Lärare av imorgon'' så kan man läsa om Proffesionalisering som innebär vissa karakteriska drag hos en yrkesgrupp! Karakteriska drag som: att tex en lärare har ett naturligt kritiskt seende.


Det som jag tycker är intressant är att boken tar upp det professionella uppdraget, men egentligen har jag fastnat för att skolsystemet håller på att omstrukteras!

Detta tycker jag är absolut nödvändigt för vår kunskap visas utifrån betyg.
Jag har alltid varit sur och besviken på betygen under gymnasietiden.
Tex. när man fick ett G+ alltså ett starkt godkänt så stod det ändå inte i själva betygsdokumenten där står det bara ett G. Alltså i slutändan så ser ingen att det faktiskt var ett starkt G som nästan var ett VG. Istället så får man samma betyg som en som hela terminen haft IG och till slut lyckades få ett svagt G, är det rättvist tycker ni?

Det tycker inte jag och därför tycker jag att betygssystemen absolut bör göras om eftersom att man bedöms genom prov och provresultat. Då ska man faktiskt ha ett starkare betygssystem som visar mer. Jag tycker att betygssystemet 1-5 skulle funka bättre. Då kan man få ett i alla fall lite rättvisare betyg, fast betygssystemen är helt fel över huvud taget!

Kämpa mot ett bättre skolsystem! För då kan vi veta att vi är på rätt väg! Eller mer rättvist i alla fall!!

Gruppreflektion Carlgren och Marton del 2 !!

Gruppreflektion del 2, Carlgren och Marton!!

Vad har vi fastnat för?
I Carlgren och Marton tar dem upp ett väldigt intressant exempel där dem berättade att invånarna av en by drack vatten och blev sjuka men själva inte insåg problematiken förens en utomstående upptäckte en koppling mellan vatten och sjukdom. Det som är det intressanta är att människan är en vane människa som gör som den brukar detta kan man koppla till klassrummet då eleven tar med sig både goda och dåliga vanor hemifrån. Detta kan påverka läraren i sin undervisning och elevers lärande.

Här gör vi en koppling till vad Carlgren och Marton skriver om hur vi uppfattar en och samma sak på olika sätt vid olika situationer. I boken lärare av i morgon kan man läsa om hur några elever fick samma mattetal på en viss skola och det visade sig att eleverna hade mycket skilda lösningar på problemet, detta är bara ett ex på hur vi människor uppfattar saker och ting olika.
Vi tycker att boken tar upp en massa bra aspekter och dilemman som en lärare kan ställas inför i sin yrkesroll.

Amina, Bianca, Nathalie och Ida!

Att lära sig erfara!

I Carlgren och Marton kan man läsa om ''att lära sig erfara''.

Hur lär man sig att erfara? (det kan man läsa om i boken och förklaringen är väldigt intressant).

Vad jag har konstaterat är att man lär sig erfara genom omväxling mellan det vanliga och ovanliga. Det innebär att man för att lära sig något nytt ibland måste undvika göra som man tidigare har gjort. Detta kan vi alla människor känna igen på ett och annat sätt, då vi faktiskt hellre vill göra som vi alltid har gjort för vi vet att det har funkat tidigare och de kommer att funka framöver med, tror vi.
Det vi inte tänker på när vi tar den ''säkra vägen förens den osäkra'' är att vi faktiskt väljer att inte lära oss nya saker och detta gör vi omedvetet. Vi måste bryta mot de vanliga för att kunna göra framsteg och gå framåt i livet, alltså för att få nya erfarenheter så måste vi släppa det vi redan har erfarat.

Vad betyder ''att erfara''?
I boken får man förklaringen att erfara är att urskilja!
Alltså: ''fastän det kan låta olika så kan det vara samma''.

Viktiga ord som man skall ha med sig efter att ha läst om ''att lära sig erfara'' är:
*Variation
*Urskiljning
*Inlärning

Jag citerar ur boken: ''Utan variation ingen urskiljning och utan urskiljning ingen inlärning''.
Detta är en korrekt slutats, tycker jag. Vi kan inte lära oss något om vi hela tiden ska göra på samma sätt och för att undvika att göra på samma sätt så måste vi våga variera!!!!!

Som det står i boken också: Om alla var lyckliga hela tiden skulle vi inte finna lyckan! Alltså som slutats: Lyckan skulle då inte finnas!
Istället skulle lyckan här sammanfalla med att finnas till.

Det finns mycket bra och viktiga saker att läsa som tas upp i boken, jag har ovanför nämnt vad jag fastnat för.

Nu blir man nyfiken på vad har ni fastnat för, när man ändå insett att vi människor har förmågan att tolka samma situation på olika sätt?

Amina Arifovic, didaktisk Samhäll

Lärande och undervisning

Reflektion 2!

Ingrid Carlgren och Ference Marton tar upp ''lärande och undervisning'' då de skriver om olika aspekter för att undervisa och olika sätt att lära sig på.

Att ge läxor samt skriva, läsa och mer räkning är ett sätt att lära sig på. Detta vet vi redan eftersom det är ''det vanliga'' sättet som man som lärare undervisar samt hur elever är vana att lära sig.

I boken kan man läsa om olika studier av lärande där bland annat Jean Piaget problematiserar hur mänsklig kunskap bildas.
Det som jag tycker var intressant är Carl Oscar Dufvenberg som tar sig an på att texter uppfattas på olika sätt av olika elever fast det är samma texter man läser!
Dufvenberg menar att elever inte mottar som den innebörd texten har för dem.

Detta är ganska intressant då man själv upplever detta i grupparbete eller seminarie där vi diskuterar det vi läser och kommer fram till olika reflektioner. Alla läser samma sak men vi har olika punkter som vi fastnar för. Alltså kan vi ha olika uppfattning och tolkning av en och samma sak.


En annan viktig punkt som jag berördes av är '' Vad lärare säger och vad lärare gör''.

Uttrycket ''mycket prat, lite verkstad'' kopplar jag till detta. Vi människor har en tendens av att prata högt om vad vi egentligen tänker och vill, på så sätt kan vi uppfattas fel. De som uppfattar oss fel drar slutsatsen av att vi säger mycket men gör annat.

Som lärare är det viktigt att tänka på vad man säger och ha en djup grund till det man sagt för att inte vara ''läraren som pratar mycket men åstadkommer inget''.



Amina Arifovic , didaktiskt Samhäll